EUREKA - Ett tekniskt fel!!
Dagen efter mitt misslyckade DM tog jag ett träningspass på rangen hemma på Mölndal, och hittade ett tekniskt fel! Ett fel i mina GUBBS, och... det är förstås helt omöjligt att spela någorlunda golf med ett felaktigt sikte!
GUBBS - inom golf är en helig graal. Det är lite roligt faktiskt, för ju mer jag lär mig om det här spelet och tekniken bakom - desto mer lär jag mig om hur det går att variera! Det är därför det blir så roligt med GUBBS! Man lär sig sina GUBBS på den allra första nybörjarlektionen man går till, och det är så oerhört grundläggande och viktigt att man inte kan se en enda tourspelare fuska med dem!
I mitt fall, så hittade jag ett fel i mitt sikte. Nu hade jag hjälp av min kompis Ch som kollade min linjer och om jag beskriver problemet med hjälp av bilden ovan så var det här enkelt:
- Om vi tänker oss att det är litet fall på den där putten, så ställer jag mig och har ett upplevt sikte på höger hålkant. Men när man dubbelkollar mina linjer, så har jag linjerat upp hela mig till vänster hålkant.
- När jag sedan genomför slaget, kommer min hand-öga-koordination att komma in i bilden, och från min felaktiga set-up, "trycka" ut bollen mot mitt tänkta mål. Jag kommer alltså att undermedvetet göra en kompensation. Och kompensationer är aldrig bra...
Nu tyckte jag inte att jag hade några bra range-bilder, så jag gör exemplet ifrån puttning, men poängen blir densamma! Ute i verkligheten igår, så tog jag sikte på en skylt ute på rangen, märkt "140" men alla min linjer gick ca 25 meter till vänster om detta, ganska rakt mot en skylt märkt "90". Det förklarar ju förstås, varför jag har upplevt att jag pullar det som känns som en helt okej sving! Det ÄR en helt okej sving, men jag pullar den inte, jag siktar dit!
Problemet med kompensationer inom golf, är att man liksom aldrig kan veta vad man kommer att få. Man har en känsla av att vilja göra någonting, men... gör man fel i sina GUBBS och tvingas kompensera, så kan bokstavligen talat precis vad som helst hända! Man kan överkompensera den där känslan av att behöva "trycka ut" bollen eftersom man känner att man har en tendesn att pulla slagen. Och när man trycker ut klubban, kan man göra det genom att överdriva sitt inifrån och ut-spår och slå en kraftig vänsterskruv, men man kan också bara blocka den rakt ut till höger. Det enda gemensamma dom där missarna har, är att roten till problemet är det samma - och att jag som spelare står där och ser min boll fara åt fel håll utan att riktigt förstå varför.
Nu är det så här, att det har ju inte lett till särskilt många katastrofala slag. Men, det berättar för mig, varför jag kan ha haft en bra känsla över slaget, men ändå tvingas stå och se bollen flyga åt fel håll. Jag tänker tillbaka på söndagens DM, och ser min järn 5 på första varvet på hål 3. Bra träff, fin flykt, men i höger greenkant. Förvisso för långt på grund av fel klubbval, men hade jag slagit den rakt hade den legat i bakkant green och jag hade haft en lång birdieputt istället för en omöjligt lob över bunkern. En annan miss, är min mjuka lilla Pw på hål 15 på första varvet. Mitt på fairway, 106 meter till pin, sned motvind och jag siktar (trodde jag) upp mot den högra greenkanten för att låta bollen driva in mot green, och sedan mata ner mot hål, men... jag startar den mot vänster greenkant, den driver och studsar ner i bunkern...
Kan förstås ge många exempel, men det blir ju inte intressant. Kontentan är att gårdagens träningspass var riktigt roligt och intressant! Vi gick ut och spelade 7 hål efter vårt rangepass och jag kände en helt annan typ av trygghet i grundspelet. Det fungerade också betydligt bättre även om jag inte scorade så hårt på denna träning. Två intressanta saker är, att direkt jag hittade det här siktet, så kändes mina nya klubbor också 100 gånger bättre! Nu kände jag igen den där "stabila" känsla jag hade i TrackMan där man ju alltid har lite svårt med siktet och egentligen inte riktigt kan avgöra åt vilket håll man slår bollen?! Den andra intressanta saken var, att det också blir ungefär 100 gånger lättare att slå med hybriden! Så, det blir kul att fortsätta forska i det, för eftersom järnen går så långt, så kan den där hybriden som jag också upplever som väldigt "lång" vara en riktigt bra match till varandra!
Jag vågar inte hoppa över nån bäck för att ropa Hej, men just nu känns det ganska hoppfullt faktiskt!