Nu börjar det!
Tävlingssäsongen 2019 är här på allvar! Seriespel idag fredag, och GGF OoM Lycke Open på lördag, och nej... Det är inte samma gamla bild på min utrustning! Det är en helt ny bild för att visa - inga förändringar!
Det är något särskilt med Seriespel! Oavsett om man, som vi, spelar i en lägre serie så är det ändå något särskilt! Att göra ett bra resultat och veta att man bidragit till laget är en enorm bonus att få efter en lyckad golfrunda! Och nu startar det! Nu ska processen för 2019 startas upp på allvar!
Javisst, Vårscramble och herrgolf uppe på Holma har redan spelats, men det är ju såna där "skoj-tävlingar". Seriespelet, GGF OoM och SGF's Senior Tour vill jag försöka ta på någon form av "allvar" eller hur man nu ska säga? Jag menar, det är inte på liv och död, och går det åt fanders så går det åt fanders, inget mer med det. Men dom här tävlingarna vill jag gärna försöka göra bra ifrån mig. Tävlingsmänniskan i mig kommer fram och jag vill... jag vill...
Formmässigt så känner jag mig redo, kroppen känns bättre än på länge och de senaste träningspassen har varit lovande. Det känns som om spelet är på plats, och det handlar om att kunna ställa sig på tee med rätt mind-set, och sedan hålla det i 18 hål. Klarar jag det så kommer det att bli bra! Lite extra lovande att det känns som om att mitt wedgespel smugit sig tillbaka till min bag och jag känner att jag har bra kontroll på dom. Lovande också att jag hittat tillbaka till fin puttning! En teknisk förändring faktiskt, en detalj, men en som jag under alla år har pratat emot har nu fått en helt annan typ av förklaring av en mycket duktig intruktör, så jag testade, och gillade! Mer om det vid ett senare tillfälle dock.
- UTRUSTNING FÖR 2019
Facebook påminde mig om att mina klubbor fyllde två år häromveckan, och dom stannar i min bag. Faktum är att min Srixon U65 driving-iron, inköptes redan hösten innan, och puttern, Odyssey White Hot Pro #7 som nu fått smeknamnet "Sharky" köpten in under förra säsongen, så... den är yngst i gänget. Och mina klubbor är då alltså TM M2 mw's, Srixon-järn, comboset av 765 och 965 och Cleveland RTX-3 wedgar.
Årets nyhet är bollen. Efter lite turer fram och tillbaka så blir det Bridgestone Tour B XRS, som är deras lite mjukare tourboll, för oss gubbar som inte riktigt når upp till 105 i SS med drivern. Mycket mjuk och skön boll, med premiumboll-egenskaper. Helt perfekt!
"Sharky" och Bridgestone-bollen som spelas i år.
Faktum är att jag gjorde några roliga bolltester uppe på Holma under påsklovet, och det var oerhört tydligt hur de olika bollarna reagerade. Men jag kommer att få anledning att komma tillbaka till det. Utrustningen för 2019 är naturligtvis inte spikad för hela året, och några förändringar börjar jag faktiskt bli sugen på att göra. I första hand börjar jag snegla åt en ny lobwedge! En Lw håller ju sällan särskilt bra i 2 hela säsonger, och min börjar bli lite trött. Jag är också lite sugen på att ha en lob, men mindre bounce, så jag kommer ner under bollen bättre vid cleana lägen, och kanske... en 60-gradare istället för nuvarande 58? Kan bli så, och i så fall har jag en tanke om att bocka 54an till 55... men... jag återkommer dit också.
Målen för 2019
Om man vill nå någonstans med det man pysslar med, så är det viktigt att sätta upp mål. Jag har varit inne på det här tidigare, men här kommer några konkreta mål för säsongen 2019!
- Ha kul!
Golf är en hobby, för mig en mycket stor och viktig hobby, men fortfarande bara en hobby! Att ta det på för stort allvar så jag tappar glädjen med det... nä... det skulle vara lite typiskt mig och jag sätter det här - inte som första mål - men som en grundplåt för de andra målen och för mitt golfande i stort! - Se det som en process.
Någonstans framåt hösten vill jag se tillbaka på säsongen och se att jag har spelat stabil och fin golf. Att jag gjort många fina scorer, inte bara på träning utan även på tävlingar. Om jag skulle sänka mitt hcp som av någon anledning har blivit "en grej" för mig på sistonde så är det ju ett positivt tecken på att jag lyckats göra bra resultat.
Att se det som en process, handlar mest om att lära sig att acceptera misstagen. I höst, om jag får summera en säsong som jag är jättenöjd med så kommer jag ändå att ha slagit en hel radda med dåliga slag och jag kommer att göra dåliga rundor också. Så är det bara. Det är golf i ett nötskal. Ett dåligt slag gör ingen dålig runda, det gör inte ens ett dåligt hål! Att acceptera sitt misstag, ta sitt straff och göra sin bogey kan många gånger innebära att man tar dubbel eller trippel ur spel. Tar man sitt dåliga slag med humöret i behåll så är man också kvar i en mental balans som innebär att man är i position att komma in i ett birdiestim, och... man har roligt under tiden!
I oktober vill jag kunna säga att jag har spelat stabil och fin golf från tee till green. Jag vill kunna säga att jag känner en trygghet inför de slag jag bestämmer mig för att slå. Det trygga grundspelet ska sedan toppas med lite vasst närspel, då blir det bra! - Statistiken
Det är ju svårt att sätta mål på statistiken, men... några siffror har jag funderat lite kring. Och som vanligt när jag sätter mål, så vill jag att dom ska vara utmanande och tuffa, det får inte bli för lätt!
- Fairwayträffar: 75%
- Greenträffar: 66%
- Puttar: 30 st/runda
Jag brukar vara ganska stabil ifrån tee, och vill fortsätta vara det. Men mitt järnspel har varit ganska svagt under en längre period nu. Trots att jag ofta ligger över 70% fairwayträffar så kommer jag ändå sällan över 60% greenträffar.
Jag har jobbat mycket med järnspelet under försäsongen och hoppas se en tydlig förbättring här. 2/3 träffade greener låter ju inte omöjligt, men... då ska också grova missar från tee bort så man hela tiden har chansen att spela sig mot greenen!
Och så puttningen då, som en gång var en styrka! Nu har jag hittat lite förtroende och känsla för min puttning så jag känner mig inte "orolig" för den delen av spelet. 30 puttar per runda känns som en tuff målsättning, men det innebär ju både att jag ska rulla i några birdieputtar, men även klara några chip & enputt, så... det känns som ett bra mål! - Milstolparna
Jag har tappat räkningen på hur många rundor under par jag gjort, på träning och sällskapsspel vill säga. På tävling är det desto enklare: 1.
Jag känner att jag har alla delarna av spelet, det finns inget jag inte "kan", men det handlar ju om att få ihop det.
Därför vill jag fylla ut antalet tävlingsrundor under par. Jag kan, jag ska bara göra det också.
En milstolpe att passera, vore att breaka 70 på tävling. Jag har gjort det på träning, men aldrig på tävling. Det vore så snyggt!
En annan milstolpe som jag lägger till processmålen, är att spela en bogeyfri runda! Jag vet inte riktigt om jag varit nära det nångång, egentligen inte. På 9 hål, visst, men en sån här sak blir ju bara svårare och svårare för varje hål man spelar. Min egen uppfattning är, att en bogeyfri runda är något av det häftigaste man kan uppnå inom golf. Till och med kommentatorerna på tv nämner ju alltid särskilt om någon gjort en bogeyfri runda. För mig, så är det här en stor grej. I min ungdom, spelade jag en frejdig golf, och kunde ofta spela en runda med 5-6 bogeys, någon dubbel eller trippel, men också 3 birdies och en eagle. Nu... vill jag verkligen närma mig "gubb-golf-träsket" och hitta den där stabiliteten som låghandikappare ju ska ha!
Till sist... En målsättning som jag inte ens riktigt har koll på vad som krävs för att nå, men det vore roligt med en rankingpoäng i GGF's OoM, och Svenska Seniortouren. På OoM, ska man vara topp 16 eller 20 eller nåt, och på SGF's seniortour, vet jag faktiskt inte. Men... målsättningen går ju ut på att spela bra i dom här tävlingarna man tycker är "störst" och viktigaste för en själv.
I andra änden av spektrat, ska jag spela onsdagsgolfen med Ch. Han har lite för högt hcp för att spela seriespel och liknande, så min målsättning med onsdagsgolfen är att se den som meningsfulla träningsrundor. men jag ska också ha ett resultat i år. Det betyder att man måste spela minst två onsdagar per månad. Med det, hoppas jag att jag kanske kan nå slutspelet där, vilket vore roligt. Med samma inställning ska jag spela lite herrgolf uppe på Holma när vi är där.
Målen för helgen
Och tävlingarna startar på allvar med en riktig rivstart denna helgen. Seriespel på lilla Särö idag, och Lycka Open på en av mina favoritbanor imorgon. 36 hål från vit tee ska spelas och det blir spännande att se hur kroppen känns imorgon kväll.
Och det är kroppen som blir den första och största målsättningen med helgen. Jag vill att kroppen ska orka all denna golf. Den känns bättre, jag har tränat lite på slutet och har tagit steg åt rätt håll, men... 54 hål på två dar är ganska mycket!
Spelmässigt, vill jag hålla huvudet kallt, och se till att ge alla slag samma uppmärksamhet, kärlek och respekt! Med det, vill jag vara noggrann från start till mål, och... eftersom jag känner att jag gjorde många bra saker men utan att få med mig några egentligen resultat förra året, så vill jag gärna se att resultaten börjar droppa in lite. Men återigen, det är en process, till hösten får vi se om jag når de målen jag verkligen bryr mig om!
Och det är kroppen som blir den första och största målsättningen med helgen. Jag vill att kroppen ska orka all denna golf. Den känns bättre, jag har tränat lite på slutet och har tagit steg åt rätt håll, men... 54 hål på två dar är ganska mycket!
Spelmässigt, vill jag hålla huvudet kallt, och se till att ge alla slag samma uppmärksamhet, kärlek och respekt! Med det, vill jag vara noggrann från start till mål, och... eftersom jag känner att jag gjorde många bra saker men utan att få med mig några egentligen resultat förra året, så vill jag gärna se att resultaten börjar droppa in lite. Men återigen, det är en process, till hösten får vi se om jag når de målen jag verkligen bryr mig om!