Men... roligt då?
I min korta sammanfattning av 2019 glömde jag det viktigaste - Jag har haft skitkul! Trots att jag inte fått spelet att stämma har golfen varit roligare än på länge! Det visar sig ju, som så många gånger förut, att man har som roligast när man lär sig!
Det är lätt att bli sifferblind inom alla idrotter tror jag? Golf är inget undantag, kanske till och med tvärtom? Nu kan man diskutera alla möjliga sorters siffror både vad gäller scoring, statistik och själva slagen. Det är också lätt att just dom här siffrorna hamnar i fokus när man tänker på sin prestation, trots att det är något annat som - egentligen - är mycket viktigare för en själv!
Mitt första mål med säsongen 2019 var att ha kul! Och det har jag haft! Det har förstås ibland känts tungt att inte få ihop spelet och göra dom där resultaten som man vet finns där inom en någonstans, men det är inte allt!
Dom här SGF-tävlingarna jag spelade öppnade mina ögon för flera saker. Bara en sån sak att komma till en sån här tävling och ha 156 likasinnade människor kring sig. Uppvärmningen på putting-greenen och driving-rangen är alltid uppsluppen och man hör att många av "gubbarna" känner varandra sen tidigare. Skämten kan ibland vara ganska råa med hjärtliga, men dom byts också snabbt ut mot uppmuntrande lyckönskningar inför den kommande rundan. De som spelar bra får den beröm de förtjänar man är genuint glad för en spelkamrat som gjort en bra runda!
Många av dom här herrarna har spelat dom här tävlingarna i många år (ofta också i yngre åldersklasser då förstås) och när man pratar med några av dom så märker man också att det är det här som deras golfliv går ut på. Många av dom planerar ledigheter, semestrar och ekonomi för att dom ska kunna åka på de här 7 tävlingarna över säsongen och en sån sak som onsdagsgolf är helt ointressant för många av dom. Inte alla förstås, men för många.
Och för mig har det varit galet kul att stoppa in en fot i den här världen. Att känna någon form av delaktighet i den här gruppen, men också att se hur dom spelar sin golf. Även det har öppnat mina ögon. Det är verkligen inget märkvärdigt att gå runt en tufft uppsatt bana på eller under par. Det ser så enkelt ut! Några korta "släng-hookade" drivar till mitten av fairway, svepande helt o-sexiga järnslag till greenområdet och sen får närspelet avgöra.
Men det finns alla sorters golfare även här. Trots att jag inte fått ihop mitt eget spel och legat kring plats 100 på de tävlingar jag spelat, så har jag ändå haft 50 spelare bakom mig. Några av dom är som jag, hyggliga golfare som är helt ovana vid den här typen av tävling och konkurrens medan ett fåtal fortfarande inte riktigt lärt sig att inte ta sig själv och sin golf på så stort allvar?!
Kanske låter konstigt från en sån som mig? Skriver om den egna golfen, men... min blogg är min ventil. Min blogg är ett verktyg för mig att behålla min hustru och mina kompisar genom att ta ut min vilja att tjöta om golf på ett annat sätt än att plåga dom med det. Jag lär mig successivt att ta golfen på mindre allvar, att låta glädjen med spelet ha en större plats i det och jag märker också att jag oftare och oftare kan kontrollera mig själv och ta mig tillbaka in i en runda som börjat dåligt. Jag kan definitivt säga att jag är en som tagit mig själv och min egen golf på alldeles för stort allvar, men... det är kanske här jag utvecklats under de senaste åren?
I vilket fall... golfsäsongen 2019 var ändå trots allt en riktigt kul sommar! Många fina slag har jag slagit, gjort 5 eagles och lärt mig massor av golfare som är betydligt duktigare än jag. Snart kanske jag är rustad att omsätta mina teoretiska kunskaper till praktik också? 2020 kan bli riktigt kul på fler än ett sätt!