Sammanfattning Senior Tour H50 i Varberg
Roligt, lite nervöst och svårt i vinden är ett sätt att sammanfatta helgens tävlingar i Varberg!
För att sammanfatta helgen premiär av 2019 års Svenska Senior Touren H50 i Varberg så har jag haft en väldigt rolig helg! Även om spelet inte blev det jag hade hoppats på så var det galet kul! En hel drös med duktiga och likasinnade gubbar som älskar att tävla i golf på en spelplats där man ansträngt sig för att presentera banan på bästa sätt! Alla rätt!
Bara en sån sak... 150 deltagare i en tävling, när var man med om det senast? Jag vet inte om jag någonsin varit med om det tidigare? Och allihopa är jämnåriga golfnördar! Jag har haft väldigt trevliga spelkamrater under dessa två dagar och det kanske inte är så konstigt med tanke på att alla dessa 150 gubbar ju har det brinnande golfintresset gemensamt. Att se en övningsgreen så fullklottrad med duktiga golfare var kul bara det!
Spelmässigt tar jag med mig några saker. Det första blir att jag har en bra grund att stå på, men den är lite skör. När man nu har sovit på saken så känner jag att jag försökte lite för mycket under söndagen, jag gjorde det lite för svårt för mig och jag tog mig ur min svingmässiga comfort-zone om man kan uttrycka sig så? Läxan blir: Att bli duktigare på att hålla kylan och vara noggrannare med mitt tempo och min tajming!
Men jag tar också med mig det jag hittade under söndagsmorgonens närspelsträning! Det något justerade puttergreppet och en förändrad rutin som gjorde att jag "kom in" i puttningen på ett bättre sätt. Jag ska hålla mig till detta under en period nu, och sedan göra en utvärdering för att se om det blivit något bättre.
En viktig bit jag får fundera lite på är hur jag kontrollerar bollflykten. Under lördagens spel så blåste jag bort. Jag kommer att minnas mitt inspel på 7an länge. Perfekt drive, mitt i fairway och jag har 127 meter till pinnen som står lite kort vänster på green. För att inte sätta för mycket spin på bollen, slår jag en mjuk järn 5a, som i normala förhållanden kanske gått 160-165 meter och siktar något vänster om pinnen. Men... den lämnar sin linje och lägger sig till slut pin-high men ca 30-35 meter till höger om pin, längst ut på högerkanten av greenen. Otroligt häftigt slag, ett sånt där som jag bara älskar att slå, men... ska jag hantera den där starka vinden så måste jag antingen ha den mentala styrkan att sikta mitt i vattnet till vänster om green - eller lära mig att kontrollera en draw mot vinden. Det är en del av spelet som jag känner att jag inte har just nu. Jag börjar få kontroll på fade, inte bara att jag kan slå en högerskruv, utan också faktiskt kontrollera den någorlunda. Men, inte draw! Den är som bortblåst! Men som sagt, det här är något jag får fundera lite över, och kanske så smått börja leka lite med när man är ute och tränar.
Premiären är gjord, det var lite nervöst med oerhört roligt! Om två veckor är det dags för den andra omgången på touren och då kommer man att känna igen några ansikten, och förmodligen ha precis lika roligt! Förhoppningsvis ska jag kunna hålla mig lite mer till mitt eget spel och prestera lite bättre, men... kul ska jag ha!
Fram till dess, så blir det onsdagsgolf med glada kamrater på onsdag, och seriespelets andra omgång på fredag. Torrekulla är banan som gäller och jag känner att jag kan den bra. Sen, blir det "lannet" till helgen och då måste jag förstås passa på att lira lite på Lysekil-Holma också. Träningsmässigt, lägger jag fokus på närspelet.